Renovering handlar sällan bara om teknik. Det handlar om människor, ansvar och långsiktiga val. I denna intervju inom ramen för Fem frågor delar Catherina Fored, vd på Bostads AB Mimer, sina tankar om hur man kan arbeta med renovering på ett sätt som håller – ekonomiskt, miljömässigt och för de som faktiskt bor i husen. Ett resonemang om helhet, kvarboende och varför perspektiv spelar roll.
Catherina Fored | Vd Bostads Mimer AB
Gör Mimer mest stambyte eller styckerumsrenovering, och i så fall varför?
Vi arbetar med båda, men vi ser det inte som en metodfråga i första hand utan som en behovsfråga. I delar av beståndet är stambyten nödvändiga för att säkra funktion, driftsäkerhet och lång livslängd. I andra delar kan vi uppnå samma mål med styckerumsrenoveringar eller mer riktade åtgärder. För oss handlar det om att göra rätt insats vid rätt tidpunkt och att hitta en nivå som är både tekniskt motiverad och ekonomiskt rimlig. Det är viktigt att inte göra mer än nödvändigt, men lika viktigt att inte göra för lite och behöva återvända för tidigt.
Hur viktig är hyresgästens upplevelse för Mimer? Hur ser ni på möjligheten till kvarboende?
Hyresgästens upplevelse är helt avgörande, eftersom det i grunden handlar om människors hem och vardag. En renovering är inte bara ett byggprojekt, utan en stor förändring för den som bor där. Möjligheten till kvarboende är därför en viktig ambition för oss när det är möjligt och rimligt. Det handlar både om ett socialt ansvar och om trygghet i våra bostadsområden. För att det ska fungera krävs tydlig kommunikation, god framförhållning och en process där hyresgästen känner sig informerad och trygg genom hela renoveringen.
Hur säkerställer Mimer att det ni renoverar är hållbart både ekonomiskt och miljömässigt?
För oss måste hållbarhet vara konkret och långsiktig. Ekonomiskt arbetar vi med ett livscykelperspektiv, där vi inte bara ser till investeringskostnaden utan också till drift, underhåll och framtida behov. Miljömässigt handlar det om att göra genomtänkta materialval, att energieffektivisera där det ger verklig effekt och att i större utsträckning bevara och återbruka det som fortfarande fungerar. Vi försöker alltid se helheten, eftersom det hållbara valet ofta är det som ger bäst effekt över tid – inte nödvändigtvis det som är snabbast eller billigast i stunden..
Har du några goda exempel du gärna skulle se mer av 2030, när FN:s hållbarhetsmål ska vara uppnådda?
Jag hoppas att mycket av det vi idag ser som goda exempel blir helt självklart fram till 2030. Återbruk i renovering är ett sådant område där vi har stor potential att göra mer. Jag skulle också vilja se fler exempel på samverkan i branschen, där vi delar lösningar och erfarenheter istället för att alla utvecklar egna parallella arbetssätt. Samtidigt tror jag att framtidens hållbara renovering inte bara handlar om klimat och energi, utan också om trygghet, social hållbarhet och boendekvalitet. Lösningar som stör mindre, går snabbare och skapar bättre vardag för hyresgästen kommer att vara avgörande.
Finns det någon ytterligare fråga du känner är viktig i sammanhanget och som du kan ge ditt svar på?
En fråga som jag tycker är särskilt viktig är hur vi säkerställer att nödvändiga renoveringar inte leder till socialt utanförskap. Allmännyttan har ett ansvar att både förvalta fastigheter och bidra till ett fungerande samhälle. Vi behöver renovera för att våra hus ska hålla över tid, men vi måste också se till att hyror och standardnivåer blir rimliga och att människor kan bo kvar. De mest framgångsrika renoveringsprojekten framåt är de som fungerar tekniskt och ekonomiskt – men som också är socialt kloka.
Samtalet med Catherina Fored visar att renovering i allmännyttan är betydligt mer än en teknisk fråga. Det handlar om balans – mellan behov och resurser, mellan tempo och eftertanke, och mellan fastigheter och människor. Kanske är det just där framtidens hållbara renovering formas.
Läs mer om Mimer på: mimer.nu